Vad är det största hindret för dig som älskar att skriva? Enligt vår grundare Vivians egna efterforskningar är svaret självförtroende. Eller snarare bristen på det.
Är det här verkligen bra nog? Kommer det gå att sälja? Vad kommer "alla andra" att säga? Det är säkert ingen som ens kommer vilja läsa den här skiten. Varför skulle någon vilja lyssna på mig?
Du är inte den enda som snabbt kastat igen dagboken eller stängt ned laptopen när du hör att någon är på väg in i rummet...
Vilken skräck, tänk om någon faktiskt skulle SE och LÄSA vad jag har skrivit!
Men djupt där inne finns också en önskan att människor både ska se, läsa och gilla det du skriver. Om du bara hade modet att låta dina ord se dagens ljus.
Här är tre tips som lättar på prestationsångesten och boostar ditt skrivsjälvförtroende:
1. Att skriva dåligt är ett nödvändigt ont
Se på att skriva dåligt som ett nödvändigt steg på vägen mot att skriva bra.
Säg detta högt till dig själv innan du börjar: "Okej, det får lov att vara lite dåligt just nu. Jag bara måste uthärda det och inse att det är en del i processen".
När du börjar tro på den meningen, kan du gå vidare till steg två i:
"Ja, nu skriver jag verkligen jättedåligt, och det gör ingenting, för vägen mot framgång är sällan rak. Jag MÅSTE skriva dåligt för att få ut all den stress som blockerar vägen för alla gyllene formuleringar som bara kommer fram genom att skriva, skriva, skriva. Därför önskar jag varje dålig mening – hjärtligt välkommen".
Tänk på Michelangelo, hur mycket grå sten han fick slå, krossa och skrapa bort för att hitta fram till den där eleganta, proportionerade kroppen som gömde sig under sitt skal – David.
Meningslöst slagg är en absolut nödvändig del av all konst.
Känns det bättre att skriva skräp och skit när du tänker så?
Som Ernest Hemingway sa: The first draft of everything is shit.
2. Din text är inte du
Gå från att se på din text som ett konstnärligt mästerverk kopplat till din personlighet och själ, till att se den för vad den egentligen är: en TEXT – varken mer eller mindre. Den är en produkt som kommer att vara användbar i ett givet sammanhang, oavsett om det är en artikel, ett blogginlägg, en rapport, ett e-postmeddelande, en bok eller något helt annat.
Texten är inte du! Och du är inte texten. Texten är sin egen. Behandla den också som det, för det försvagar alla anledningar till att kritisera dig själv avsevärt.
3. Se humorn i situationen
När du sitter där vid laptopen med sammanbitna tänder, darrande fingrar, axlar hissade ända upp till öronen och med en inre kritiker som skrattar så högt den bara kan rakt in i dina öron – hahahahaha – skratta då du med.
Men skratta inte åt dig själv, skratta med dig själv. Och skratta tillsammans med alla kommande författare som sitter och pressar fram ord efter ord, dag ut och dag in, runt om i världen, trots ett självförtroende som är lika svajigt som Halloween-skelett.
Och varför gör vi det då, trots bristande självförtroende?
Jo, för att vi har lust med det. Och för att vi vet att varje väl valt ord kan göra skillnad.
Vi kan gråta våra bittra, självrättfärdiga tårar om vi vill, vi kan stressa livet ur oss och kasta papper efter papper i papperskorgen samtidigt som vi lovar oss själva att aldrig lägga fingrarna på ett tangentbord igen.
Men vi kan också stanna upp, ta ett djupt andetag, sänka ned axlarna, stänga ögonen och dra på smilbanden. För att skriva ska vara en lek.
Och kom ihåg att du inte är ensam :-)
Vill du också skriva frilansartiklar? Boka ett samtal med oss här: