Det är för friheten jag gör det. Friheten i att äga min egen tid, vara min egen chef och kunna hämta min son på förskolan lite tidigare. Men det är också för möjligheten till ännu mer frihet – som någon gång kanske stavas ett extra boende i Italien.
Det skulle vara väldigt svårt för mig att ta en anställning igen. Som gravid blev jag erbjuden två, eller kanske tre fasta tjänster. För en av dem stod det mellan mig och 70 andra. Jag "vann" – men tackade nej ändå. Bra lön, fina förmåner och ganska mycket flexibilitet till trots.
Anledningen till att jag sökte var att jag helt enkelt ville utforska möjligheterna för att jobba som anställd igen. Snabbt insåg jag att det var inget för mig. För har du en gång känt smaken av sötman från frihetens vin, vill du knappast dricka något annat. Så länge som frihetens vin smakar sött, såklart. Min svärmor tyckte att jag var galen att jag som gravid inte valde tryggheten.
Hon visste inte hur mycket jag tjänade på mitt fria liv.
Ibland är det fortfarande ett nyp-mig-i-armen-moment när jag inser att jag faktiskt är fri som i frilansare. Att jag lyckades med det. Att jag kan styra min egen arbetstid och att ju mer jag jobbar – desto mer tjänar jag. Det är upp till mig.
Nackdelar? Jag har inte den där trygga pensionen, inte de där semesteravsättningarna som du har. Jag har inte den lilla tryggheten som ändå finns i ett uppsägningskontrakt.
Vet du att jag satt och grät några veckor efter att jag fattat beslutet att frilansa helt och hållet? Alltså grät över att jag inte hade NÅGRA kunder alls.
En god vän, en entreprenör, sa till mig:
"Men Lotta! Du har drivit eget i några veckor. Det kan ta åååår!"
Otålig som jag var ville jag inte vänta i åratal. För jag är en sådan som vill att det mesta ska ske här och nu. Som tur är gick det snabbare än så, för det tog inte flera år. Men han fick mig att förstå att saker och ting inte sker över en natt i den här branschen. Kanske inte i någon bransch som man vill bryta igenom i?
Jag fullkomligen älskar friheten. Och jag vill, någon gång när jag känner att tiden är rätt – ha ena benet i Italien igen. Man ska inte vänta och skjuta upp saker och ting, lyder devisen. Och trots att jag är en sådan som ska ha saker gjort här och nu, är jag inte riktigt där än. Inte nu. Sen. När sonen är lite större.
Då hoppas jag vi kan njuta av ännu en gnutta mer frihet i Italiens vackra land.
Foto: Den första bilden är från när jag var på Aruba och fick skriva om yoga för en resebyrå. Andra bilden visar utsikten över Neapelbukten från toppen av Vesuvius – reportage för Solo Italia.
Tills dess njuter jag, jobbar hårt och styr över min tid, min budget – och mitt liv. För vi har ju bara ett. Det här beslutet, att falla fritt, var bara mitt. Det krävdes en hel del mod, en hel del jävlar anamma för att våga. Mitt bästa råd är att inte kasta dig loss helt, utan kanske testa lite i taget. Frilansa lite vid sidan om. Eller om du kastar dig ut direkt – ha en buffert. För det går inte över en natt.
Det kan ta några veckor ;-)
Boka ett samtal med oss så berättar vi mer om vår utbildning.